Små trevliga platser att lägga till vid

Nu är det lugnt och skönt att slussa, det går neråt och det är bara att följa med, förtöjda med en tamp midskepps och en i aktern, vi tar korta etapper på mellan 10 och 15 km, ca 8 slussar, ca 4-5 timmar och hittar små trevliga platser att stanna vid för natten, de flesta med tillgång till el och vatten och några helt utan extra kostnad. Kapten Jansson styr båten tryggt på plats och jag “lille skutt” har vridit till knäet och kan inte hoppa för tillfället, men jag har blivit en “fena” på att kasta repet över pollaren från båten, så jag behöver inte hoppa, vårt nya arbetssätt fungerar bra och vi rör oss sakta norröver. Vädret börjar stabilisera sig, men ingen direkt värme i den kyliga vinden och med kalla nätter. I staden Joinville stannade vi flera dagar så jag kunde vila mitt ben.

Det fanns en stor och fin trädgård där, som det under dessa dagar erbjöd en jaktutställning med info i ämnet och försäljning och uppvisningar. Anders gick dit och undersökte samt tog lite bilder så även jag fick se. Trädgården var imponerande.

Värmen kom dock till slut, lite svalt på morgnarna men kortbyxor och t-shirt på dagarna med flytväst över såklart. Anders startar sin favorit – att lukta på rosor.

Nu har vi betat av Kanal Champagne et Bougrogne och stävar in i Kanal lateral a la Marne en kort sträcka och sedan in i Kanal de l’ Aisne a la Marne, fråga mig inte vad namnen betyder, men så står det i våra böcker.

Ett mål var Vitry le Fransois, en populär plats att stanna vid och slutet på Champagne et Bourgogne, vi fick tips från en tidigare båtgranne att ringa och boka plats om vi ville vara säkra på att få en plats. Han var vänlig att ringa eftersom han visste att hamnkaptenskan inte talade engelska. Vi kom dit och det såg inte alls ut som en marina. Vi smög försiktigt in mot kanten och började lägga till vid en stålspontad kant, väl fendrade. Kaptenskan kom ut i högklackade skor och kort klänning och drog oss på plats och instruerade oss hur vi skulle fendra för att slippa skador på båten. Det var en trevlig och välförsedd plats, vi tvättade, duschade, köpte mat och gick med pirra och tankade diesel i våra dunkar och fyllde båten, för sådana platser är det ont om som är tillräckligt nära.

Här börjar det vara mycket sjögräs i vattnet, både flytande ansamlingar här och där samt tjocka “mattor” innan och efter slussarna. Vi klarar oss bra med att stanna till och backa lite eller stanna så Anders kliver ner på akterspegeln och med en båtshake petar bort gräset från roderna som samlar på sig och det går tungt. Columbia har också problem med sjögräset, de får dessutom in sjögräs i deras kylvattenintag under båten så motorn inte kyls som den ska och det är ju inte bra. Bernhard får dra på sig våtdräkten och dyka ner för att rensa filtret och sedan blåsa med vår elektriska jollepump innifrån båten så man ser att det är fritt. Våra filter är lite annorlunda så vi slipper det problemet, som det verkar hittills😬.