Hösten i Licata har varit ovanligt varm och skön, ingen vind, inget regn och mycket sol. I mitten på november blev det som förväntat lite svalare med omväxlande åskväder, störtskurar och starka vindar med höga vågor, vi känner oss dock mycket trygga på den plats vi har i marinan och några varma soldagar då och då är ju härligt att få. Det blev nu dags att byta ut biminin (skyddet mot sommarsolen) mot sittbrunnskapellet (skyddet mot regn och vind) för att fortsatt kunna sitta “ute” och njuta i sittbrunnen.

December är vintermånad i Licata och vi börjar använda värmaren i båten när solen gått ner för det blir snabbt kyligt. Vi använder den dock inte på nätterna ännu, utan kör då i stället med luftavfuktaren för det blir kondens i båten, främst på rutor och i förpikens tak och på väggar, där inte luften cirkulerar så mycket. Vi är fortfarande mycket nöjda med den plastfilm vi klistrat på de stora rutorna i salongens tak och på sidorna, det blir aldrig kondens där numera, finns att köpa på Clas Olsson bla.

Tyvärr ökade återigen smittspridningen av coronan och Sicilien hamnade i orange zon, vilket innebär att man inte kan resa utanför sin stad och italienska fastlandets sydliga delar var då röd zon. På Sicilien blev alla barer och restauranger stängda för sittande gäster, med det gick att beställa hämtmat. Det är mycket tufft för befolkningen i dessa områden, det är deras sätt att umgås med släkt och vänner och många blir mycket ensamma och restaurangerna har svårt att överleva. Det lättade något varefter och staden öppnade upp med begränsningar på öppettider på kvällar. Museer och alla aktiviteter som samlar folk är fortfarande helt stängt. Inför jul och nyårshelgerna blev hela Sicilien röd zon, då bara apotek, mataffärer och tobaksaffärer fick vara öppna. Vi var nu tyvärr inte tillåtna att resa hem till våra kära över dessa helger, vi har inte träffat dem sedan förra julhelgen pga viruset och det känns ju inte bra. Men vi och de är friska, det är vi tacksamma för och ser fram emot en Sverigetripp i vår (hoppas, hoppas).

Besättningen på Columbia och Unisax jumpar på bryggan ett par gånger i veckan, Anders springer dessutom ca 4 km två gånger i veckan (jag ska börja efter nyår) samt en timmes ledarledd gruppträning (utomhus på sin plats), där en hurtig kvinna “kör hårt med oss”, ca 10-15 personer.

Som tack för hennes ledning, önskar hon någon slant som ska gå till mat och medicin till de vildkatter hon vurmar engagerat för som håller hus på en pir här. På piren finns också en liten stationär husvagn där någon vaktar de fiskodlingar som finns utanför, så de inte plundras.

Vi går alltsom oftast en gång i veckan en långpromenad med två andra par, upp på höjden, pust och stånk och får sedan en bedårande utsikt över hamninloppet, stranden och vyerna runtomkring. Det är mycket hundar i trädgårdarna som skäller på oss under promenaden, en man i vårt sällskap har vant dem med att kasta in en liten hundgodis till dem, som han har med sig och då slutar de skälla.

Vi har hittat en nyöppnad sushirestaurang som vi har besökt ett par gånger, gott med lite omväxling om man inte har lust att laga mat i båten någon gång och vi har beställt “hämtmat” ett par gånger.

När man är på promenad i staden är det bra om man håller koll på var man sätter fötterna, så man inte trampar i någon av de många hundbajsarna som ligger där, det är också bra för man kan hitta tappade saker, en dag hittade jag en euro och en annan dag hittade jag en ståltrådsgalge, kanske kan komma till användning om man rätar ut den och vill peta i något smalt utrymme.

Det blev en mycket annorlunda jul, helt utan barn och det känns ju konstigt. Vi hade dock köpt inlagd sill och glögg från IKEA i Catania, dit vi åkte i en hyrbil två veckor innan jul. Det blev “svenskt julbord” i Unisax med våra båtgrannar på julaftonskvällen och samma gäng firade även nyårsafton tillsammans med god mat och dryck samt nyårsskål på bryggan.

Vi önskar er alla en riktigt god jul och ett friskt och gott nytt år.