Dagar i Gruissan

Vi lämnar Gruissan efter åtta dagar, då Lejonbukten har gjort rätt för sitt rykte – runt 20 m/s i byar. Tyvärr hade vi vinden in i sittbrunnen och det var inte läge att vända båten. Det fick bli frukost inne i båten den här tiden. I vintras när vi var hemma i Sverige, köpte vi med oss gula ärtor, om saknaden skulle bli för stor, nu slog vi till och kokade en ärlig ärtsoppa med fläsk och så fram med en liten punsch till, svensk nostalgikväll. En dag var det en stor torgdag i staden, vi köpte nyskördad kronärtsskocka och åt till lunch i Columbia, på eftermiddagen kom en fransman – som vi talat med tidigare – till Unisax och vi fick många tips på bra ankarvikar utmed den sträcka vi har tänkt att segla och vi kunde dela med oss om ankarvikar på Balearerna som fransmannen skulle segla till denna säsong.

Importerade ärtor och punsch från Sverige
Lokalt odlad kronärtskocka

Vi hyrde bil en dag tillsammans med Columbia och reste till Carcassonne, ca 6 mil rakt väster in i landet. Staden har en gammal stadsdel bevarad från slutet på 1200-talet som är världsarvslistad. Vi vandrade runt på gator och torg och smala gränder, tyvärr mycket kommersiellt, butiker med souvernier, kläder och många och dyra fik och restauranger. Vi kände oss lite besvikna på att själva den gamla atmosfären förbytts mot försäljning och att det var så dåligt med genuin historisk information på byggnader och torg, det kan ju vara intressant att få berika sig när man är på en sådan gammal plats. Det var ändå trevligt att få komma. Innan vi reste hem passerade vi den nyare delen i staden och strosade lite utmed Canal de Midi med sina låga broar och gamla slussar. Kanalen förbinder Medelhavet – tillsammans med floden La Garonne – med Atlanten.

Väl tillbaka till hamnen så föreslog Rosita och Bernhard att vi skulle ta en titt på en restaurang som låg en bilväg ut i en etang, där de serverade purfärska oston och musslor från egen odling, sagt och gjort, Anders och jag har inte mycket erfarenhet av dessa mytomspunna och afrodisiaka ostron så vi var såklart nyfikna. Vi kom in i en liknande fiskhall, där ostron och andra odlade snäckor fanns i korgar med friskt havsvatten bubblandes omkring dem. Vi valde att sätta oss ner och prova några. Vi fick ett fat med föröppnade ostron, citron, vinäger och bröd. Anders och jag provade på med alla sinnen öppna och jag tror att om vi ska prova en gång till så får det nog bli tillagade ostron, typ gratinerade….

När man hyr bil så är det ofta dygnsvis. Anders och jag åkte bussen till Narbonne och hämtade bilen klockan tio som vi bokat via “nätet”. Nästa dag körde vi tillbaka bilen till Narbonne till klockan tio och sedan roade vi oss där under dagen innan vi tog bussen tillbaka till marinan. Staden har ju förståss en katedral, en mycket stor och vacker och en gamal centralmarknad i den medeltida stadsdelen som vi vandrade runt och tittade i, samt en kanal – Canal de la Robine – där det fanns flera “liveaboards” = båtar/pråmar som det bor folk i året om.