Vi ville komma in till Ponza stad och se oss omkring, så Columbia monterade upp sin jolle och hängde på utombordaren, men den ville inte starta… Bernhard blev lite deppig, men efter en kort roddtur till oss hängde vi på vår motor och vi fyra glada och förväntansfulla, puttrar in mot staden. Halvvägs så stannar vår motor också…och vi får ro tillbaka till båtarna igen. Det var hål i “soppatanken” så det blev reparation resten av dagen, ingen stadstripp.

  • Glada
  • Förväntansfulla
  • Ro tillbaka

Nästa dag verkar det vara tätt i tanken och vi gör ett nytt försök. Det blev en stadstripp till en liten mysig hamn med små och stora fiskebåtar. Jag hade fått ett rött öga, säkert pga blåst och för mycket läsande på internet. Apotek är det gott om överallt, så jag köpte några stärkande och skyddande naturdroppar och fick hjälp med första dosen.

Nu byter vi ö och seglar mot Ventotene, i vågor men nästan ingen vind, vi började med segel uppe men den obefintliga vinden avtog och det blev motorgång med gung. Vi hade läst att det gick att ligga gratis utmed en hamnpir i inloppet till hamnen och vi förtöjde långsides som vi sett på bilder i våra forum. Columbia kom också och förtöjde bakom oss, när vi var klara med det och tittade upp så startade en höghastighetsfärja med full gas inne i hamnen och åkte ut. Våra båtar kastades upp mot betongkajen som små vantar och det var ett under att det inte blev några skador. Anders ilsknade till och ropade upp kaptenen på färjan via VHF:n och uttryckte sitt missnöje. Kaptenen svarade “I’m sorry”. Efter några minuter kom en hamnserviceperson och sade att om vi ville prata med kaptenen, så gick det bra när färjan kom tillbaka lite senare, Anders ville det.

  • Läskiga piren längst bort i bild

Det gick inte att ligga kvar där, så vi fick komma in i hamnen till marinan och betala. Färjan kom senare in och vi gick för att prata med kaptenen som var ledsen för att det blev tokigt för oss, men för att färjan skulle gå stabilare när den kom ut i vågorna så var han tvungen att ha fart. Han var i alla fall ödmjuk och förklarande.

Vi tog en liten promenad för att se hur det såg ut i den gamla hamen som låg straxt brevid. Den var jättemysig och låg inbäddad mellan lavaklädda berg, naturlig och liten samt bara en gästbåt. Hamnen har funnits sedan Romartiden och har över 2000 årig historia. Vi träffade hamnvärlden och fick veta att vi var mycket välkomna dit nästa dag, det var dessutom mindre avgift.

Vi flyttade dit nästa dag och kom in till en fantastisk miljö. Det var inte mycket manövrrutrymme och med god hjälp från männen i hamnen, kom vi fint på plats. Nu var vi inramade av historik, på denna lavatäckta gamla vulkanö. Staden är – som de flesta städer i dessa trakter – belägen utmed en bergssida, så det är mycket uppför som gäller, bra för flåset. En morgon köpte vi fisk från en liten båt som just kommit in med dagens fångst, vi utnämnde Anders till rensare.

  • Lavaformation
  • Kaprisplockare
  • Makrame?