Buon Ferragosto – italienarnas stora högtidsdag som härstammar från kejsar Augustos tid och betyder “glad mitten augusti” och är den största familjehögtidsdagen på sommaren. På många ställen firas det ordentligt med hela släkten på restaurangbesök till långt in på natten, med fyrverkerier och glada människor. Här – där vi nu är på ankare i Gaetabukten, verkar det ändå gå lugnt tillväga, men allt är stängt har vi fått till oss. Gaetabukten ligger norr om Neapelbukten och området ligger i regionen Lazio, samma som Rom. Gaeta har anor från romartiden med har en stor roll i militärhistorien och har varit en betydande plats för handel. NATO/US NAVY har sin huvudsakliga marinbas i Neapel men även Gaeta har en mindre marinbas för operationer i Medelhavet. När vi promenerar längs kajen i den gamla stadsdelen läser vi “Scuola Guardia Costeria” på en byggnad och på flera båtar. Guardia Costeria och även Guardia de Finanza, ser vi i nästan varje stad, med stora kontorsbyggnader och många båtar i olika storlekar. Gaeta är numera också en olje- och fiskehamn, samt en trevlig turistort med kultur och badort med stor sandstrand.

Vi har hittat rester av att vi har en råtta i vår båt, vi befarar att det inte är en mus, utan en råtta eftersom den har lyckats baxa upp tomater ur en två decimeter hög plastlåda och även en stor morot på samma sätt och lagt i sitt förråd. Troligen har den levt med oss sedan marinan i Sapri, för mer än en vecka sedan!!!. Den kan ha hoppat från bryggan ner i båten eller balanserat på förtöjningslinorna mellan båten och bryggan. Vi städar och plockar ut allt som kan vara intressant för den nya “båtgästen” och hittar – efter en jolletrip in till land, trots – den heliga dagen – en öppen “kinamanaffär” som har råttfällor. Vi vill inte riskera att den börjar knapra på elkablar etc. så den måste elimineras snarast. Google säger att jordnötssmör är bra och det har vi i båten. Vi agnar tre fällor och avvaktar. Inget händer den natten, men vi hör att den knaprar… vi köper fler fällor, två plattor med klister på som råttan ska fastna i när den försöker nå “godiset” som vi lagt i mitten. Inget händer, men knapret fortsätter. Vi köper råttgift den tredje dagen och får löfte om att sova i Columbia senare, ifall råttan dör någonstans och ligger och förmultnar, med förfärlig stank som följd, i natt har vi inte hört något knaper, fortsättning följer…

Under tiden så ser vi omfattande bränder omkring oss, men vi känner oss säkra eftersom vi är i en ankarvik. Helikoptrar och vattenflygplan åker hela tiden och vattenbombar områdena.